Kosten

Vad både paleo, autoimmunpaleo (AIP), SCD och GAPS har gemensamt är att det är näringsrik, oprocessad mat så lik vår ursprungliga föda som möjligt. Man äter det naturen skapat och det som kroppen känner igen. Mat som vi alltid ätit.
Genom att ta bort livsmedel som triggar inflammationer och tillföra ren, näringsrik, antiinflammatorisk föda får kroppen en chans att vila, läka och återhämta sig.



Tarmläkande mat - helt enkelt



Jag har satt ihop ett program och tagit det bästa från alla ovanstående kostprogram, men använder det alltid med en individuell bedömning.
Innehållet är alltid viktigare än etiketten d.v.s. det är viktigare VAD du äter än vad du kallar det. En sammanfattning skulle kunna vara tarmläkande mat.




Paleo


Paleo eller stenålderskost är en kosthållning som våra kroppar är genetiskt anpassade för och kan känna igen. Under de 200 000 år den moderna människan funnits har vi levt på det naturen hade att erbjuda som kött, fisk, ägg, nötter, bär, frukt, rötter och grönsaker. Näringsrik, oprocessad ren mat som följer säsongens skiftningar.
Våra moderna "välfärdssjukdomar" kan kopplas till sättet vi äter och lever idag då inga av dessa sjukdomar har hittats bland ursprungsbefolkningen.
 




AIP (autoimmunpaleo)


I AIP går man steget längre och tar bort vissa livsmedel man vet personer med autoimmuna sjukdomar kan ha problem med som choklad, nötter/frön, ägg och nattskatteväxter.
Detta gör man en kort period som 30-60 dagar för att sedan reintroducera ett livsmedel i taget. Allt för att kunna upptäcka vad just du inte tolererar. Vad som är spännande är att efter du läkt din tarm kan märka av att du tolererar fler livsmedel än du gjorde innan programmet startade.
AIP är inget man ska fastna i utan det handlar om en period i ditt liv för att sedan gå över till exempelvis vanlig paleo.


SCD (The specific carbohydrate diet)


SCD grundades av Dr. Sidney Haas på 1920-talet och utformades först till personer med olika tarmproblem som celiaki, crohns, ulcerös kolit, divertikulit samt kronisk diarré. På 1960-talet fick SCD ett uppsving via Elaine Gottschall och senare med boken, Breaking the Vicious Cycle: Intestinal Health Through Diet. Kosten användes (förutom tarmproblematik) även för cystisk fibros och redan då såg man kopplingen med tarmen och hjärnan då patienter rapporterades få förbättrad hjärnhälsa.
Med dagens kunskap om tarmens betydelse för kroniska sjukdomar används SCD idag även för autoimmuna sjukdomar samt ADD/ADHD.  
Kosten bygger på den kemiska strukturen av kolhydrater och inkluderar sådana som fanns i vår kost innan vi blev jordbrukare (i Skandinavien för ca 6000 år sedan) d.v.s. kolhydrater med liten mängd stärkelse.
Det intressanta är att det var när vi började odla jorden och äta spannmål som våra kroniska hälsoproblem kom vilket har studerats av bl.a. Weston A Price, Loren Cordain, Jeff Leach (Human Food Project) och Tim Spector.




GAPS


GAPS står för Gut And Psychology Syndrome och är en kostplan utvecklad av den ryska läkaren Dr. Natasha Campell-McBride. Protokollet utvecklades från början för barn med koncentrationssvårigheter och vissa diagnoser som ADHD och autism då hon tidigt förstod kopplingen mellan vår tarm och vårt psykiska välbefinnande (via den s.k. gut-brain axis).
Eftersom kostens grunder ligger i att läka tarmen används nu även GAPS av personer som har autoimmuna sjukdomar, mag-tarm sjukdomar, astma, allergier och andra besvär kopplade till en dysfunktionell tarm.
GAPS är väldigt lik SCD-kosten men förutom kosten rekommenderas specifika tillskott, detoxmetoder samt terapeutiska livsmedel.
GAPS görs i två steg där det först finns ett intro-program i sex steg, för att sedan följas av ett full GAPS program. Man kan också göra full GAPS programmet direkt och om det inte hjälper så småningom köra intro-fasen.
Inte heller GAPS är ett protokoll du ska följa hela livet utan är mer en läkekost som man äter tillfälligt för att sedan gå vidare till vad som passar ens kropp.



Individuella anpassningar & hur du kommer vidare


Jag tror inte långsiktigt på att utesluta hela livsmedelsgrupper för att ett specifikt kostprogram säger så. I början av en läkning kan det vara fördelaktigt men inte i det långa loppet. Som exempel kan hemmatillverkade mejerier vara rent läkande, groddade eller fermenterade baljväxter närande samt förbehandlade nötter eller spannmål mättande.
Jag har sett att vissa kan fastna i att äta på ett specifikt sätt i flera år utan att komma vidare. Om det är just en läkande kost man äter, så borde man läka. Gör man inte det bör man se över varför man inte gör det. Tillför jag läkande livsmedel, har jag näringsbrister och tar jag hand om min inre miljö som stress, tankar och känslor?

Jag ser det som att vi egentligen ska tåla alla livsmedel. Människan hade inte överlevt om vi helt plötsligt inte kunde äta det som naturen erbjöd. Ett problem idag är att den mesta maten är onaturlig på ett eller annat sätt och det kan absolut medföra att vi blir överkänsliga eller allergiska. Dock handlar det oftast om att tarmen och immunsystemet är felreglerat vilket gör att det reagerar på saker som den naturligt inte ska reagera på. Många kan efter att de läkt sin tarm tåla livsmedel de innan inte kunnat äta. 

En annan aspekt på att fastna i en specifik kosthållning är bristen på variation. Vi vet idag att ju fler olika typer av livsmedel vi äter, ju bredare och mer varierad tarmflora får vi. Detta är i sin tur kopplat till en förbättrad hälsa! 
Så när vi läkt, mår bättre och minskat våra symptom är det gynnsamt att introducera fler livsmedel. 




pexels-vanessa-loring-5971864jpg